Skillnaden mellan att reagera och att agera

Det finns ett litet mellanrum i varje situation. Mellan det som händer och det du gör.

Det mellanrummet är allt.

Reaktionen är automatisk. Handlingen är ett val.

Vi är programmerade att reagera. Det är inte ett fel — det är en funktion. Hjärnan vill vara effektiv, och att reagera snabbt har räddat Homo sapiens liv i tiotusentals år.

Men på ett måndagsmöte behöver du sällan fly från ett lejon. Ändå reagerar hjärnan ibland som om du gör det.

Reaktionen är det som sker automatiskt — en känsla flödar in, och något händer. Du höjer rösten. Du drar dig tillbaka. Du säger något du sen ångrar.

Handlingen är det som sker när du märker reaktionen — och ändå väljer vad du gör.

Den där sekunden

Psykologin kallar det för metakognition — förmågan att observera sina egna tankar och känslor medan de uppstår.

Jag kallar det för “den där sekunden”.

Det är sekunden innan du svarar. Sekunden innan du skickar det mejlet. Sekunden då du märker att något håller på att hända i dig — och kan välja om du vill gå dit.

Alla har den sekunden. Frågan är om vi tränar oss att använda den.

Varför det är svårt

Det är svårt för att reaktioner känns som sanningar. När vi är arga verkar det självklart att den andre är fel. När vi är rädda verkar hotet verkligt. Känslor har en förmåga att fylla hela rummet.

Och det är okej. Det är mänskligt. Problemet uppstår när vi konfunderar känslan med handlingen — och tror att för att vi kände si eller så, måste vi göra si eller så.

Det stämmer inte. Känslan är information. Handlingen är ett val.

Börja här

Nästa gång du märker en stark reaktion — stanna ett ögonblick. Inte för att undertrycka känslan. Utan för att märka den.

Fråga dig: vad händer i mig just nu? Och vad vill jag faktiskt göra — inte bara vad vill känslan att jag ska göra?

Det är inte alltid lätt. Men det är alltid värt det.